Efter gårdagens Distanslopp var jag besviken. Besviken får man vara ett tag,men inte allt för länge. Jag brukar vara besviken ganska länge efteråt när jag har gjort dåliga lopp. Detta är något jag försöker träna bort, men det är inte så lätt alltid. Det blir ju absolut inge bättre av att gå och tycka att man är dålig. Det är bara att tugga vidare:)
Men besvikelsen gick snabbt över igårkväll, tack vare duktiga och glada lagkramrater. En kaffekopp och lite snack  hemma hos grabbarna gjorde också susen:)
Imorgon är den en ny dag, nya möjligheter!

Snart ska grabbarna starta och efter dom ska vi åka iväg och träna. Det blir klassiskt och lite skytte.
Min käre far har även kommit hit ner för att heja, känns bra:)

Det har iaf slutat regna här nere som tur är, men tyvärr har det tagit mycket på snön men det är fortfarande bra med snö på spåret.

Ciao!